Läser Lärarnas tidning, nr.7, 13-26 April.
Samtidigt tänker jag på boken (Snacka om KAOS, tidigare inlägg) och mina egna uppfattningar/erfarenheter.
Rollen man tar. Jag tänker på Angelika, hon som hade en fin familj och ansvarsfulla föräldrar med sina släktingar långt ifrån. Jag tror inte att det handlar om familjeförhållandet helt och hållet. Det började för henne när hon fick flytta runt, utomlands och sen skiljde sig hennes föräldrar så hon fick bo växelvis. Klart detta är påfrestande.
I Lärarnas tidning är det en insändare om att adopterade barn måste inskolas och få extra bra kontakt och tillit till skolan. Det gäller även barn som har skilda föräldrar, anser jag. Det är otroligt påfrestande att ha olika hem, det är som två olika liv och dessutom blir det ett tredje i skolan. För en adopterad kan skolan bli en trygg plats, en plats att växa och bygga upp en säker väg, liksom hos tjejen/killen som växlar boende. Det kanske är svårt att förstå, kanske tänker man att det är samma föräldrar och då borde det ju vara hyfsat lika. Men så behöver det inte vara, speciellt inte om det kommer in fler i hemmen, en extra mamma och en extra pappa. Detta blir fyra olika sätt att se på livet, uppfostran och vardag. Detta är, tror jag, både positivt och negativt. Man kan se det på olika sätt.
Alltså är det liksom, Angelikas mamma beskriver i hennes bok, att de försökte ha samma bestämmelser och vägar för Angelika, viktigt att ha bra kontakt. Skolan måste också ta ansvaret att ha bra kontakt med, båda, föräldrarna. Ett större samarbete mellan alla olika gör det enklare för barnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar