Digital bildbehandling, 7,5 hp, distans Jönköping:
http://hj.se/hlk/utbildning/kurser.html?url=-258478183%2Fcourses%2FLDBA17%3Fsemester%3D20122&sv.url=12.6d29d72d12b581f2321800011339
Fotografi- Visuell kommunikation, 7,5 hp, distans Jönköping:
http://hj.se/hlk/utbildning/kurser.html?url=-258478183%2Fcourses%2FLFTA19%3Fsemester%3D20122&sv.url=12.6d29d72d12b581f2321800011339
26 feb. 2012
Pröva och ompröva, lyckas i misslyckandet! Arkeologisk kreativ pedagogik- förstå vad du ser
Serier till ett korsord,
Bra samarbetsövningar och kreativitets-övningar. Fick äntligen arbeta med händerna och göra något, vilket var roligt och så märkte jag att jag verkligen behöver jobba mer med hur man tecknar det viktigaste i uttrycket, så man får fram det viktiga i bilden.
Föreläsning av konstnären Katja Algert, om att misslyckas.
Det är kanske i misslyckandet man lär sig och inte i själva lyckandets. För det är då man lär sig vägarna, pröva och ompröva. Vi fick ta del av bland annat hennes globen projet, hon skulle projesera ett öga på globen men detta blev endast att genomföra virtuellt, men hon lyckades ju i sitt misslyckande på sätt och vis. Ett annat projekt handlade om att släcka ned hela Time Squaer under en minut, hon kom väldigt långt men lyckades inte helt. Varje projekt hon gått in i har hon gått in i till hundra procent. Jag blev väldigt inspirerad och kände att det gav mig en spark i baken att tänka – Ingenting är omöjligt! Sen kanske man inte lyckas hela vägen men man lyckas iallafall så långt man själv kan, till sin gräns, vilket måste kännas väldigt bra och vara lärorikt!
Kolla in hennes hemsida, inspirerande!
Om att pröva och ompröva, misslyckas fast ändå lyckas är en stor punkt i LGR 11, det står som ett kriterie i kunskapskraven, i slutet av årskurs nio, citerar Betyget A: "I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt och prövar och omprövar då systematiskt hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck."
Detta handlar om att våga misslyckas men även om att hitta andra vägar för att så långt som möjligt nå sitt mål.
Pedagogiska Magasinet, nr. 1, Februari 2012, s.69-71
Handlar om språket, kommunikationen, "Ny kunskap och nya erfarenheter innebär alltid påverkan på seendet, inte bara på hur vi ser utan också vad vi ser. Allt vad skolan lär ut påverkar elevernas seende...Öppna ögon leder till kunskap". Skrivet av Gert Z Nordström, professor, bildforskare och konstnär. Metodiken är undersökande, det kallas för en arkeologisk kreativ pedagogik, att se, dra en slutsats, se igen och dra ytterligare slutsats osv. Artikeln handlar även om Konstfack, deras studenter som tog steget att kräva att utbildningen skulle ge dem kunskap och verktyg som de kunde ta med sig ut i de allmänna skolorna. Detta gällde då bildanalys, vilket även idag är en stor del av bildämnet. En viktig del anser jag! (Då vi matas med bilder och texter varje dag som vi inte efterfrågar) citat:"Idag är det pedagogisk och moralisk underlåtelse att förbigå frågor som rör kön, klass, miljö, sex och politik."
 |
| Kylskåpsmagnet |
Börjat en krokikurs som är väldigt givande, jobbade vidare med tre bilder under fredagskvällen, det blev en liten serie av tre rörelser. Kroki betyder på franska (croquis), skiss. Det handlar om att snabbt skissa människokroppen och få fram uttrycket/rörelsen. Lite som serier, att få fram ett uttryck. Jag har hört att människan alltid letar efter ett sammanhang vilket gör att man inte behöver vara övertydlig i bilder för att ett budskap ska komma fram. Dessa bilder innehåller inte tre människokroppar, det saknas linjer och skuggor för att det ska stämma, dessutom är det egentligen bara tre pappersark men eftersom att vi har en förmåga att koppla och få det i ett sammanhang uppfattar vi det som kroppar.
20 feb. 2012
Serier 20/2-12
Dagens lektion fick mig att tänka på en bok av Shaun Tan - The arrival (Ankomsten). Boken handlar om en emigrant, en man som lämnar sin familj och kommer till ett främmande land. Där kämpar han för att hitta rätt och hoppas på att kunna återförenas med sin familj.
Boken saknar helt text men är fylld av fantastiska berättande blyertsbilder.
Boken saknar helt text men är fylld av fantastiska berättande blyertsbilder.
 |
| "Mottagare av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2011" http://www.alma.se/sv/Om-priset/Lararhandledningar/Shaun-Tan/ |
19 feb. 2012
Intressant radio 19/2 - 12
Motivationen och lusten att lära:
intresse eller behov eller belöning?
http://static.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_filosofiskarummet_101010060040.mp3
Efter en veckas djupdykning i kursplanerna inser jag hur viktigt det är gå igenom och förklara vikten med ämnet, inte vikten med betygen. Det viktigaste är ju att människan själv utvecklas inte bokstäverna på pappret. Kursplanerna är nog svåra att förstå för lärare hur ska då eleverna förstå de. Viktigt är alltså att gå igenom dessa tillsammans så man har en gemensam kursplan med samma mening och mål. Viktigt är också att träffas flera bildlärare från olika skolor för att få ett gemensamt mål så att skolorna blir likvärdiga i bedömningen. Under VFU-n var jag med vid ett sådant tillfälle vilket var väldigt bra, de byte uppgifter med varandra och gick igenom kursplanen (LGR11). De tänkte olika i de olika stegen, F-A, men fick höra hur alla tänkte och kom fram till en bra lösning. Kursplanen får inte tolkas men är tvungen att bli tolkad i och med de svåra orden som enkelt, utvecklat och välutvecklat, vart går gränsen för de stegen?
För att eleverna ska utvecklas och vilja lära sig tror jag att de måste vara medvetna om målen och hur de kan nå dem och vilja lära sig mer. Därför måste man som lärare ha diskussioner MED eleverna och komma fram till något gemensamt.
intresse eller behov eller belöning?
http://static.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_filosofiskarummet_101010060040.mp3
Efter en veckas djupdykning i kursplanerna inser jag hur viktigt det är gå igenom och förklara vikten med ämnet, inte vikten med betygen. Det viktigaste är ju att människan själv utvecklas inte bokstäverna på pappret. Kursplanerna är nog svåra att förstå för lärare hur ska då eleverna förstå de. Viktigt är alltså att gå igenom dessa tillsammans så man har en gemensam kursplan med samma mening och mål. Viktigt är också att träffas flera bildlärare från olika skolor för att få ett gemensamt mål så att skolorna blir likvärdiga i bedömningen. Under VFU-n var jag med vid ett sådant tillfälle vilket var väldigt bra, de byte uppgifter med varandra och gick igenom kursplanen (LGR11). De tänkte olika i de olika stegen, F-A, men fick höra hur alla tänkte och kom fram till en bra lösning. Kursplanen får inte tolkas men är tvungen att bli tolkad i och med de svåra orden som enkelt, utvecklat och välutvecklat, vart går gränsen för de stegen?
För att eleverna ska utvecklas och vilja lära sig tror jag att de måste vara medvetna om målen och hur de kan nå dem och vilja lära sig mer. Därför måste man som lärare ha diskussioner MED eleverna och komma fram till något gemensamt.
 |
| http://elitpedagogen.blogg.se/ |
Veckan som gått 18/2-12
Det har varit en blandad vecka. Från att ha varit väldigt planerad till att ha blivit spontan och
inte som tänkt från början.
Vi har pratat om kursplanerna och ifråga satt dem i grupper och helklass.
Vi har tittat närmare på Lars Lindströms "fyrfältare"; Om, I, Med och Via/Genom.
Om det finns en konvergent ("Om "och "Med", rätt svar) eller ett divergent ("I och "Via/Genom" undersökande) lärosätt, när vi i grupper diskuterade och försökte komma in på lektionsförslag hamnade vi i att de innehöll alla fyra olika delar på ett eller annat sätt. Vilket jag förmodar är bra så man har lektioner med många möjligheter. Har man olika infallsvinklar får man alltid med sig någon, och har man olika delar kanske det alltid finns något som passar någon. Om och I representerar mediespecifikt lärande och med och via/genom medieneutralt lärande.
Våra lektionsförslag:
Om: Visa ett bildspel om en konstepok, samt dess typiska tekniker. Målet= eleven får en historisk/teknisk grund.
Här saknas själva görandet, learning by doing, pedagogik av Johan Dewey, är inte alls med här. I "om" handlar det om ren fakta att lära hur någonting är. Man bekantar sig med ämnet, konstnären, tekniken. Ren teori, fakta om ämnet. Jag tycker att detta är en viktig del men för att den här kunskapen ska fastna, så man vet/förstår, tror jag att det måste ske något görande. Annars tror jag informationen försvinner på vägen till nästa lektion.
I: Måla ett stileben.
Skälva görandet, ämnets praktik finns här. Men för att förstå vad som görs tror jag att "om" måste finnas. Learning by doing, att vara i arbetet och göra om teori till praktik.
Med: Gör en reklamaffisch om t.ex. vikingatiden/politik/städer.
Man måste analysera och diskutera för att förstå hur man ska göra en berättande reklamaffisch. Man behöver lära om andra områden, med hjälp av t.ex. en historisk bild. För att kunna göra en affisch måste man veta hur man gör, "om", och kunna göra, "i".
Via: Gör en reklamanalys eller parafras.
Även här måste man analysera och diskutera, "med, och förstå sitt tänkande och lära av andra. Man når sin kunskap via/genom andra processer och projekt. För att veta vad en parafras är måste man veta "om" och för att sedan göra den måste man vara "i" arbete.
Som lärare tror jag det gäller att vara flexibel och kunna se olika lösningar och sätt att lära. Det är kanske inte eleven som är okunnig och inte förstår det kan ju lika gärna vara läraren som inte har kunnigheten att lära ut och förklara på ett förståeligt sätt. Genom att ha lektioner som har delar från alla fyra fält så tror jag att man når alla elever på ett eller flera sätt. Vi lär oss olika och är bra på olika, är man mindre bra på att göra kanske man är bättre på att förklara och förstå varför. Genom att vi är olika kan vi också lära av varandra och göra eleverna medvetna om att de kan lära av varandra. Att bara en av dessa fyra rutor skulle fungera tror jag inte skulle hålla i längden. Det är, vi är människor som utvecklas, som behöver olika delar för att kunna analysera och diskutera dess betydelse. Vi vill lära oss och utvecklas och om det bara finns ett rätt svar är det svårt att utvecklas vidare därför menar jag att konvergent och divergent lärande är lika viktiga.
inte som tänkt från början.
Vi har pratat om kursplanerna och ifråga satt dem i grupper och helklass.
Vi har tittat närmare på Lars Lindströms "fyrfältare"; Om, I, Med och Via/Genom.
Om det finns en konvergent ("Om "och "Med", rätt svar) eller ett divergent ("I och "Via/Genom" undersökande) lärosätt, när vi i grupper diskuterade och försökte komma in på lektionsförslag hamnade vi i att de innehöll alla fyra olika delar på ett eller annat sätt. Vilket jag förmodar är bra så man har lektioner med många möjligheter. Har man olika infallsvinklar får man alltid med sig någon, och har man olika delar kanske det alltid finns något som passar någon. Om och I representerar mediespecifikt lärande och med och via/genom medieneutralt lärande.
Våra lektionsförslag:
Om: Visa ett bildspel om en konstepok, samt dess typiska tekniker. Målet= eleven får en historisk/teknisk grund.
Här saknas själva görandet, learning by doing, pedagogik av Johan Dewey, är inte alls med här. I "om" handlar det om ren fakta att lära hur någonting är. Man bekantar sig med ämnet, konstnären, tekniken. Ren teori, fakta om ämnet. Jag tycker att detta är en viktig del men för att den här kunskapen ska fastna, så man vet/förstår, tror jag att det måste ske något görande. Annars tror jag informationen försvinner på vägen till nästa lektion.
I: Måla ett stileben.
Skälva görandet, ämnets praktik finns här. Men för att förstå vad som görs tror jag att "om" måste finnas. Learning by doing, att vara i arbetet och göra om teori till praktik.
Med: Gör en reklamaffisch om t.ex. vikingatiden/politik/städer.
Man måste analysera och diskutera för att förstå hur man ska göra en berättande reklamaffisch. Man behöver lära om andra områden, med hjälp av t.ex. en historisk bild. För att kunna göra en affisch måste man veta hur man gör, "om", och kunna göra, "i".
Via: Gör en reklamanalys eller parafras.
Även här måste man analysera och diskutera, "med, och förstå sitt tänkande och lära av andra. Man når sin kunskap via/genom andra processer och projekt. För att veta vad en parafras är måste man veta "om" och för att sedan göra den måste man vara "i" arbete.
Som lärare tror jag det gäller att vara flexibel och kunna se olika lösningar och sätt att lära. Det är kanske inte eleven som är okunnig och inte förstår det kan ju lika gärna vara läraren som inte har kunnigheten att lära ut och förklara på ett förståeligt sätt. Genom att ha lektioner som har delar från alla fyra fält så tror jag att man når alla elever på ett eller flera sätt. Vi lär oss olika och är bra på olika, är man mindre bra på att göra kanske man är bättre på att förklara och förstå varför. Genom att vi är olika kan vi också lära av varandra och göra eleverna medvetna om att de kan lära av varandra. Att bara en av dessa fyra rutor skulle fungera tror jag inte skulle hålla i längden. Det är, vi är människor som utvecklas, som behöver olika delar för att kunna analysera och diskutera dess betydelse. Vi vill lära oss och utvecklas och om det bara finns ett rätt svar är det svårt att utvecklas vidare därför menar jag att konvergent och divergent lärande är lika viktiga.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)