Besökare

28 apr. 2012

v.17 Intarsia

Intarsia kursen

  • Praktik dag 1 - Teori – böcker – bilder – inspiration
  • Förberedelser – skiss - mall
  • Praktiskt - klippa faner, lägga ihop, såga, pussla, sätta under press över natten
  • Praktik dag 2 –fm. ta upp ur press, laga hål, slipa, lacka. Em. lacka lager två, såga handtag
  • Praktik dag 3 – Sätt ihop med handtag och kanter.
Detta kräver tålamod, lugn, chansningar och noggrannhet.
Liksom skolan.


Teoriläsning om intarsia


Faner


Faner


Klippa lagom fanerbitar


Sätt ihop fanerbitarna innan utsågning


Dags för verkstad


Såga ut fanerbitarna


Pussla ihop de olika fanerbitarna


Feneret i press, efter limning, innan slipning


Slipa faneret slätt och jämt


Hyvla kanterna raka och jämna



Lacka



Såga med tunt tunt sågblad



Det färdiga, första intarsia motivet.



Utsågad faner till fågelbrickan, (Intarsia 2)



Olika faner till fågeln


Tejpade fast fanerbitarna så dem inte skulle åka runt i pressen


Halvfärdig, halvlackad

25 apr. 2012

v.17 - Konflikter - Stockholmsresa

Kortfattat;
Har lärt mig intarsia -
>tålamod, (tänker på skolan, relationer- att lyssna, ta till sig, feedback, reflektera)
>fingerfärdighet, (noggrant, lyssna, få ihop pusslet)
>spricker lätt, (måste vara försiktig och se helheten så det inte går sönder någonstans)
>olika lager, (olika delar, allt ska passa annars får man laga)
>träet tar upp lacken olika fort (alla olika ser det olika och snappar upp olika info)

Har varit på Cirkus Cirkör- väldigt bra, handlade om olika rädslor,
se den om ni har möjlighet!! Väldigt bra. Jag reflekterade över deras rekvisita.



Jag har pratat med två lärare om konflikter.
Mycket intressanta möten kring konflikter.

Nu återstår, hur ska jag gå vidare?
(Bilder kommer senare)

20 apr. 2012

v.16 - Konflikt, inspiration, JA så bra!

Hittade en hemsida: http://www.kurbits.nu/2012/02/06/konstnarligt-quillande-ger-papper-extra-dimension/
Blev så inspirerad! Här ska målas och skissas!

Jag var på Världskultur museet idag och fick lite inspiration och tankar. Utställningarna var; Dom andra, Känn dig själv, Destination X och Jordlingar.

Jag tänkte på att när man reser så är man verkligen sig själv. Eller så skaffar man sig en roll som passar dig man kommer. Jag kan själv se mig som olika i olika situationer, utan att tänka på det så ändrar jag mig. Konflikt. Jag byter till och med dialekt! I storstads Malmö så tror jag inte att jag är samma person som ute på landsbygden i den röda stugan. Nej förändring, en konflikt i att vara en person fast kamoufleras av omgivningen. Visa ställen kräver en tuffare attityd medan andra är helt neutrala eller inte alls kräver något av en. Eller är det en själv som avgör när det behövs en förändring, om det ens behövs?

Centralen..ja jag vet bara själv att om jag inte går med snabba raka steg med blicken mot mitt mål så kommer jag definitivt att krocka och få veja för flera människor. Kanske till och med bli nedtrampad och komma försent.

Ute på byn..folk skulle skratta åt mig om jag hade kavaj eller en rullväska. Där tar man det som det kommer. Skulle jag gå som på centralen skulle någon säga "ska du med tåget eller?".  Rullväska på grusväg, nja. Kavaj i skogen, nja.

Varför förändringen då? Anpassar sig till miljön för olika behov och bekvämlighet. Olika städer, samma där, en tuff stad ger en tuff attityd. Konflikten att vara sig själv i olika miljöer?


Går det att bryta, lite min tanke om kurbits och graffiti, här är det nära, bilden är hämtad från adressen: http://www.skonahem.com/inspiration/dalakrock/


(Svaren enligt mig)
Vad: En skateboard, lite tuffare stil, kill-grej, i stan
Hur: Blir motsatsen eller mer häftig med ett "lantligt" mönster, lite för alla, alla åldrar, alla kön, alla platser. Kurbits. Jag gillar det.
Varför: Det blir en konflikt, eller en kontrast. Två saker som går emot varandra, passar ändå väldigt bra! En tuff sak får en snäll klang.

19 apr. 2012

v.16 - Konflikten i barnet, olika regler och varadagsvanor = skolans ansvar

Fortsättning på föregående inlägg.

I skolan är det så viktigt att skapa en trygghet, speciellt med förvirrade elever. Sedan gäller det att göra roliga lektioner! Angelika struntade i skolan för att det var tråkigt. Hon skolkade istället och hängde i centrum med sina vänner, som ledde till otrygga vägar.
Eleverna ska vilja delta och påverka lektionerna och framförallt få det. Till en början tycker jag att ett skratt på lektionen är 100% viktigare än att de lär sig 1+1=2. Ett skratt betyder att det är roligt och att man kan börja bygga på något för att det finns en tillit. (en inflikare, tänk bara ett träningspass, går du in med inställningen att det är roligt och du ler så är det så mycket enklare än att gå in sur, osäker och irriterad) Jag har pratat om detta med min handledare på VFU:n, där frånvaron var hög, speciellt sena ankomster. Hon sa att enligt henne var detta inte bara elevernas ansvar utan till stor del lärarens! Läraren ska göra det så intressant och roligt att de ska vilja komma till lektionen. I Lärarnas tidning skriver Åsa Rehnström om olika diagnoser, att detta inte ses som ett problem, utan som en tillgång. Det är en lektion på ett gymnasium i Partille, de ska förklara olika ord genom gester. Detta får de blyga eleverna att blomstra och de får långa applåder. Lektioner med glädje, tillit och bekräftelse tror jag höjer allas självförtroende.



V.16 - Konflikten i barnet, när det blir flera olika hem=olika regler och varadagsvanor

Läser Lärarnas tidning, nr.7, 13-26 April. 
Samtidigt tänker jag på boken (Snacka om KAOS, tidigare inlägg) och mina egna uppfattningar/erfarenheter.

Rollen man tar. Jag tänker på Angelika, hon som hade en fin familj och ansvarsfulla föräldrar med sina släktingar långt ifrån. Jag tror inte att det handlar om familjeförhållandet helt och hållet. Det började för henne när hon fick flytta runt, utomlands och sen skiljde sig hennes föräldrar så hon fick bo växelvis. Klart detta är påfrestande.
I Lärarnas tidning är det en insändare om att adopterade barn måste inskolas och få extra bra kontakt och tillit till skolan. Det gäller även barn som har skilda föräldrar, anser jag. Det är otroligt påfrestande att ha olika hem, det är som två olika liv och dessutom blir det ett tredje i skolan. För en adopterad kan skolan bli en trygg plats, en plats att växa och bygga upp en säker väg, liksom hos tjejen/killen som växlar boende. Det kanske är svårt att förstå, kanske tänker man att det är samma föräldrar och då borde det ju vara hyfsat lika. Men så behöver det inte vara, speciellt inte om det kommer in fler i hemmen, en extra mamma och en extra pappa. Detta blir fyra olika sätt att se på livet, uppfostran och vardag. Detta är, tror jag, både positivt och negativt. Man kan se det på olika sätt.

Alltså är det liksom, Angelikas mamma beskriver i hennes bok, att de försökte ha samma bestämmelser och vägar för Angelika, viktigt att ha bra kontakt. Skolan måste också ta ansvaret att ha bra kontakt med, båda, föräldrarna. Ett större samarbete mellan alla olika gör det enklare för barnet.


17 apr. 2012

V. 16 Konflikter - Hur kom jag in på det här?

Jag satt en tisdagskväll och sappade bland kanalerna på tv och stannade tillslut vid SVT1, http://svtplay.se/v/2761854/sa_levde_de_lyckliga/del_4_av_8?cb,a1364145,1,f,-1/pb,a1364142,1,f,-1/pl,v,,2774333/sb,p168194,1,f,-1
Sådana program gillar jag, att få hoppa in i någon annans vardag en liten stund. Men det var något som gjorde mig extra nyfiken, jag kände ju igen den där mamman så väl...och när jag fick se hennes dotter förstod jag! Det var Angelika som bodde granne med oss när jag var liten. Hon som passade mig med sin syster någon gång när mamma skulle iväg.
Jag sms:ade mamma direkt och skrev något i stil med "våra gamla grannar är på tv".
Sedan såg jag klar programmet och tänkte inte mer på det.

Jag var sedan hemma hos mamma och såg att hon köpt boken "Snacka om KAOS" och jag läste några sidor, sedan var jag fast. De bodde ju i samma port som jag. Nu fick jag även läsa om någon annans verklighet som var när jag var i min verklighet, under samma tid.

16 apr. 2012

v.16 Konflikter - "Snacka om KAOS"

Måndag/Tisdag:
Att få vara på besök hos grannen som kunde varit jag. Efter många flyttar och många byten i både stil, dialekt och stad får jag läsa en bok. ”Snacka om kaos”. Den handlar om min granne när jag var runt 5 år bodde hon bredvid oss, längst upp på 8:e våningen (nej 3:e våningen säger mamma), ca 3 år äldre än mig är hon. Hennes uppväxt var lite av ett kaos, nu har hon och hennes mamma skrivit om detta från att hon var 9 år i en skidolycka till förr tre år sedan då hon var 20 år och tog studenten, året då hon äntligen blivit fri från kaoset. 
En väg som lika gärna kunde ha varit min, kanske inte alls, det vet man inte. En konflikt i mig är att jag kunde ha varit en annan person, en tjej som åkte tuben mitt i natten, en som tjuvrökte på bakgården i skolan, en som hellre snattade smink än att låna en hund att gå ut med... Men så blev det inte, som tur var. Istället blev det tryggt och mysigt i en liten by i Skåne med jordnära vänner och jag gick i den största skolan men fortfarande på den lilla orten.
Vad som blir en konflikt är alla hem, jag har ett hem, hemma i skåne men, jag har många hem och alla hem står still i tiden från när jag var där som ett litet barn. Detta gör att berget vid vägen inte är större än en lite större sten, att den stora lekplatsen inte är större än en liten sandlåda..Allt som var så stort var så litet, tänk pappas stora båt i Hemfosa på den enorma tomten..jag trodde inte att det var samma hus och tomt när jag var där 14 år senare. Miljön på mina första barnvägar som var så solig, mysig och hemtrevlig, idag när jag är där förstår jag inte. Jag får inte ihop det, dels är allt mycket mindre men inte bara det. Människorna är slitna, gäng hänger runt centrum, det är svart graffiti sprayat i tunneln till pendeltåget. Där vi var på förskoleutflykt i parken, där sitter en man och dricker öl mitt på dagen.
Hur blev det såhär? När blev det en annan plats?
Att inte känna igen sig eller se något som man minns det, konflikten i huvudet.
Nu 15 år senare läser jag om min granne som jag en gång tyckte var lite cool, nu får jag läsa om hennes verklighet. Något jag inte visste eller kunde tänka mig, något som slår mig att jag har haft tur och en klok mamma som kanske ändrade min väg till det tryggare.

Konflikten i att man ser saker olika oavsett om man är på samma plats vid samma tillfälle ser vi olika saker. Jag fortsätter läsa boken ”Snacka om kaos” av Angelika och Maria Langen. Den är intressant, inte bara för att jag känner igen alla platser utan också för att de skriver så intressant och berättande om alla händelser och om hur de tänkte, två olika perspektiv, konflikten mellan mamma-dotter, mamma-skola, dotter-skola, pappa-dotter, vänner-vänner och miljön.

Angelika & Maria Langen

v. 16 Konflikter - Spånar, söker och tänker

Måndag:
Jag spånar i konflikter.. gräver och bara tänker...

Jag tänker på olika rädslor, att inte känna sig trygg eller att inte känna sig hemma
men då började jag tänka på ”Vad är hemma, egentligen?” Behöver ju inte vara hos mamma eller pappa, det kan ju även vara en plats som känns trygg och bekväm. ”Känn dig som hemma!”
Skogen.. jag älskar den på dagen, kunna vandra, ha med sig picknick, plocka bär eller svamp m.m. MEN skogen på natten.. jag tycker att det är så läskigt! Aldrig att jag skulle vilja vara i skogen på natten, det är mörkt och otryggt. Men handlar det om ljuset då? Eller är det ljuden? Eller bara att man inte känner igen sig?

Ni ska få höra en kort berättelse som också är något av ett konflikt dilemma..jag tycker att det är spännande men också läskigt. Det finns en sjömansgrav i en skog. Jag var där och gick en helg. Den har stått där i många många år och den sköts om och är väldigt vacker. Det är ett staket runt gravstenen och fina blommor planterade. Men. Ingen vet vem som sköter graven! Är det inte lite läskigt! Platsen är väldigt vacker precis vid en sjö i skogen. Vem är det som tar hand om graven? Konflikten i det här är att inte veta eller förstå hur det går till eller vem det är som sköter graven.



En annan konflikt inom mig att inte höras på grund av makt förhållandet att vara underlägsen.
Den handlar om samhällets maktpositioner, att det inte alltid är ett rätt sätt.
Jag skrev en låt.


Andra konflikter, lite snällare..
Dalarna hade kommit på besök i Lund. Vid lunch-tid gick jag längs Lilla fiskaregatan i Lund, den tiden på dygnet Lund lever som mest. Jag blev smått förvirrad, jag började tänka på midsommar. Varför? Jo mannen med hatten som spelade fiol, så som de gör på midsommar i Dalarna. Dalarna i Lund, nä, vilken krock, men ändå vackert!
Apropå krock, undra hur en graffiti-film hade blivit på dalarnas vis, Om jag hade åkt in till malmö och börjat spraya en vägg med kurbits. Det hade varit ballt. Så hade jag gjort en ”graffiti-film” av det men med fiolmusik till.


11 apr. 2012

V. 15 - Konflikt

Onsdag:
Utgår från min serie, material=papper=kommer från trä=lika/olika träslag fast ser olika ut= nästan som människor= lika/olika människor ser olika ut
Vad jag tänker då..
Träslag går att ”koppla ihop”, så kallat intarsia.
Jag var på landet i helgen och fick syn på morfars Intarsia köksbricka med blommor på. Jag frågade om han kunde lära mig det, och ja, svarade han, det skulle nog gå. Så jag klurar lite på det.
Att göra något med intarsia, kanske? Jag är lite nyfiken på trä. 



Wikipedia:
Ordet marketeri är en synonym för intarsia. Intarsia har utförs med olika teknik under årtusenden. Intarsia förknippas i modern tid med dekoration utförd i trä.
Intarsia är en italiensk term för en typ av inläggning där platta utsmyckningar gjorda av bitar av olika färgade träslag är inlagda för att forma mönster, arkitektoniska perspektiv, figurscener med mera på bland annat väggpaneler, körstolar och möbler i rum.
Bildmotiv med intarsia blev vanligare från 1500-talet till mitten av 1900-talet. Kung Erik XIV:s gemak från 1560-talet på Kalmar slott är exempel på den tidens intarsiaarbeten. Carl Malmsten ritade, från början av 1910-talet, möbler med bildmotiv i intarsia.





Introduktion 12-04-10

Redovisningen Lars-Åke Kernell 12-03-29


Min serie;
Klassrumssituation; Många elever kommer sent i samma rum: Perfekt att alla är där, tillslut.. enligt studieplanen. Alla elever syns inte i mängden och tiden blir knapp för lärande.
Klassrumssituation; Färre elever i tid i samma rum: Dåligt att alla inte är där men perfekt för lärande enligt både elever och lärare samt att alla eleverna får lika mycket rum och plats.

Del 1



Del 2




Jag föredrar lektioner med färre elever då alla får synas och får sin plats i klassrummet. Jag märkte vid dessa tillfällen att de ”tysta eleverna” tog sig plats och pratade lika mycket som de ”pratiga eleverna” annars gör. Vissa lektioner kräver att det ska vara helklass, det blir helt enkelt bättre då, för man får fler infallsvinklar, fler diskussioner och ett större perspektiv så jag tycker inte att det är helt fel med helklass heller. Men jag tycker att det kan vara bra att ha halvklass ibland för att just lyfta de ”tysta eleverna” också.

Lärarens problem under min lektion var att hon ville att alla skulle vara på lektionen i tid men sa efter lektionen då halva klassen var borta att det var en drömlektion då alla var aktiva och deltog i diskussionen som blev och att faktiskt eleverna också kommenterade att det var skönt att alla inte var där.

Skolinspektionen hade sagt att det var många sena ankomster vilket gjorde att många timmar försvann från eleverna. Detta är ju sant, ett pratigt klassrum börjar ofta efter 10 minuter av att lektionen gått.. Många bäckar små..

Slöjd och musik får ha halvklass, varför inte bild? Det behövs som sagt inte alltid men ibland tror jag att det hade varit bra och tryggt för eleverna att samla den lilla gruppen ibland och möta varje elev.