Under handledningen fick jag en tankeställare; Är det känslan, görandet eller kroppen som jag vill gestalta? Under handledningen kom vi fram till att benet och handen kanske inte skulle ingå i gestaltningen vid utställningen. Det jag vill med gestaltningen är ju att få fram olika känslor, material, relationer och tankar. Jag vill ju inte att den som tar del av min gestaltning ska se en kropp eller kroppsdelar.
Jag vill, förutom känslan, tankarna, görandet få fram relationerna, vad som händer mellan stolarna i ett klassrum. Kanske inte vad som händer men att det händer något. Detta har jag försökt få fram genom att trä trådar mellan stolarna i olika riktning och olika färger för att visa på olika relationer och vägar.
I den här processen har jag gjort väldigt mycket och det känns mycket bra och givande! På ett sätt känns det jobbigt, det tar på krafterna. Det jobbigaste är nog att göra och sen inse att det man har lagt ner så mycket tid på inte passar in i sin gestaltning men å andra sidan hade jag inte vetat det förrän jag hade dem där framför mig så; sånt är livet, och ja, så är väl livet i allmänhet. Alla val man gör blir inte rätt eller ger det man trodde från början men då är det bara att göra om eller fortsätta och göra rätt eller iallafall göra något så det går mot en rättare riktning sen får man ju se om nästa val är bättre eller sämre.
Pröva och ompröva, göra och göra om, lära och lära om, gå fram och tillbaka åt sidan och vända och vända igen och fortsätta framåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar